Dela detta:

Podcasten ”En svensk tiger”, med Ola Larsmo och Henrik Arnstad, har utkommit med ett nytt avsnitt ”Finlands krig och 1900-talets öppna sår”:

Finlands 1900-talshistoria förblir ett öppet sår. Tystnad, politik och nationalism har styrt berättelsen om inbördeskrig, alliansen med Nazityskland och den egna identiteten. Men finsk historia hänger intimt samman med den svenska. Det var i Finland 1918 som den svenska högerextremismen föddes, till exempel. Ola Larsmo och Henrik Arnstad samtalar.

Lyssna på podcasten med bilder, länkar och annan multimedia på Acast alternativt lyssna och prenumerera via Itunes.

Litteratur och annat som nämns i podcasten:

Ola Larsmo, ”Himmel och jord må brinna”.
Henrik Arnstad, ”Spelaren Christian Günther: Sveriges utrikespolitik under andra världskriget”.
Heikki Ylikangas, Vägen till Tammerfors: striden mellan röda och vita i finska inbördeskriget 1918.
Aapo Roselius ”I bödlarnas fotspår: massavrättningar och terror i finska inbördeskriget 1918”.
Kjell Westö, ”Hägring 38”.
Michel-Rolph Trouillot, ”Silencing the past: power and the production of history” (påstås felaktigt vara brittisk i podcasten, han är haiti-amerikan).
Henrik Arnstad, ”Skyldig till skuld: en europeisk resa i Nazitysklands skugga”.
Väinö Linna, ”Okänd soldat”.
Henrik Arnstad, ”Finland och alliansen med Nazityskland 1941–1944: En nordisk Historikerstreit”.
Simo Muir, Hanna Worthen, ”Finland’s Holocaust: Silences of History”.

Det stämmer inte helt att forskarantologin ”Finland’s Holocaust: Silences of History” inte nämnts överhuvudtaget i finska media, vilket sägs i podcasten. Boken har omnämnts, men enbart i förbigående i de större medierna.

Bild från finskt koncentrationsläger under andra världskriget.

Dela detta:

Nu är boken tagen ur sortimentet hos förlaget Norstedts, efter fem år på marknaden. Vill du ha ett eget exemplar så har jag dock en liten upplaga kvar. Pris är 200 kronor (inklusive moms) plus fraktkostnad. Skicka din beställning till henrik@tricorder.se.

Dela detta:

På söndag 9 mars kl 11:00 framträder jag i Sigtuna under rubriken ”Författarmöte med Henrik Arnstad”:

Henrik Arnstad, född 1967, är journalist och författare, inriktad på historia. Han medverkar regelbundet som essäist och recensent i Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten och har arbetat vid Sveriges Television. Arnstad har skrivit flera populärvetenskapliga böcker som blivit mycket uppmärksammade: En liten bok om spel (1999), Spelaren Christian Günther (2006), Skyldig till skuld: en europeisk resa i Nazitysklands skugga (2009). År 2013 utkom Älskade fascism: de svartbruna rörelsernas ideologi och historia. Möt Henrik Arnstad i ett samtal med Sigtunastiftelsens programchef Dan-Erik Sahlberg.

Du hittar mer information på destinationsigtuna.se. Välkommen!

Dela detta:

GP Kultur publicerar en uppslagsrecension skriven av Henrik Arnstad, om den vetenskapliga antologin Finland’s Holocaust: Silences of History (ungefär ”Finlands förintelse: Historiens tystnader”).

Boken handlar om Finlands förhållande till Förintelsen under tiden som allierad med nazityskland 1941-1944:

‘Detta är den modigaste bok jag någonsin läst. Mycket riktigt förefaller det också som den finländska offentligheten aktivt vill begrava Finland’s Holocaust i tystnad. Mediebevakningen i Finland kan bäst beskrivas som minimal, detta är kunskap som ska förhindras från att nå det finländska folket. Finland’s Holocaust är rafflande skriven och överraskar ständigt med fascinerande nya perspektiv. Boken begraver definitivt årtionden av finländska försök att – politiserat och medvetet – fjärma både antisemitism i allmänhet och Förintelsen i synnerhet från Finland.’

Bakgrunden är politiseringen av den finska historikerkåren under 1900-talet:

‘I Finland ”har historiker haft en privilegierad position som nationsbyggare med nära band till den politiska eliten”, skriver Sundholm. Motprestationen bestod i desinformation. Om sanningen och de nationella intressena kolliderade så var det historikerns plikt att ”tänja på fakta”, fastslog den finländska historikerkårens nestor Arvi Korhonen (1890-1967). Enligt denna princip betraktas även i dag internationell forskning kring Förintelsen med misstänksamhet i Finland.’

Antologins slutsats formuleras av historikern Oula Silvennoinen: ”Finland kan inte klassificeras som enbart en åskådare till Förintelsen.” Läs hela min recension på Göteborgs-postens webbplats eller ännu hellre köp boken och läs den själv.

Dela detta:

Henrik Arnstad har medverkat i Vetenskapsradions ”Vetandets värld” och diskuterat fascistisk ideologi, tillsammans med fil.dr Lena Berggren och programledaren Tobias Svanelid:

”Fascism förvandlades ju till ett skällsord efter andra världskriget och är inget epitet som dagens ultranationalistiska partier själva gärna kallar sig, menar Henrik Arnstad, vars artikel i Dagens Nyheter i förra veckan argumenterade för att Sverigedemokraterna borde definieras som ett fascistiskt parti.”

Lyssna på programmet via http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/120073?programid=412

Dela detta:

Mitt på Åland finns denna minessten, på en kyrkogård. Det går att följa det finska krigsdeltagandet som axelmakt, från Hangöfronten via ”Storfinland” i Äänislinna till striderna efter Finlands kapitulation 1944. Först i tyska Pölitz för att avslutas efter Nazitysklands nederlag i maj 1945 — på japanska Okinawa.

Dela detta:

Publikationen Kvenfolket låter Egil W. Sundelin recensera bokens norska upplaga, vilket är extra intressant, eftersom Kvenfolket riktar sig till norrmän med finsk bakgrund (”om Finskættede, Norsk-Finske og Kvener”). Sundelin skriver:

Gjennom en ”reise” i Finland, Østerrike, Italia ,Tyskland og det nøytrale Sverige, viser forfatteren hvordan ulike land gjennom myter, løgner og politisk handverk har fraskrevet seg skyld og ansvar. Tyskland har påtatt seg et kollektivt ansvar for sine handlinger. I de andre land er det en betydelig grad av glemsel.

Recensionen är mycket uppskattande:

For de som ønsker å skaffe seg ny kunnskap om Finlands nære historie, er boka viktig. Den er lettlest og anbefales som folkelig lesing. Boka har også forskningsfaglig interesse fordi den bygger på nye kilder og har et omfattende notesystem og litteraturliste.

Läs hela recensionen via denna länk: http://kvenfolket.origo.no/-/bulletin/show/632373_fortiet-finsk-historie. Recension #42.

Dela detta:

Stockholms universitet.

Artikeln i Historiska tidskrift om debatten kring Finland och alliansen med Nazityskland 1941-1944, har förts upp på litteraturlistan på Historiska institutionen på Stockholms universitetet. Samtliga som läser kursen Historia som vetenskap (7,5hp) på avancerad nivå kommer att ta del av denna artikel, skriven av Henrik Arnstad.

Kursen Historia som vetenskap ges åt magister- och masterstudenter, som en förberedelse inför ett yrkesverksamt liv som historiker. Hela litteraturlistan till kursen hittar du via denna länk.

Dela detta:

Följ mig via denna länk:
http://twitter.com/@arnstad

Dela detta:

Richard Overy, professor i historia vid universitetet i Exeter.

Ett återkommande argument i debatten om Finlands relation till Nazityskland 1941-1944 är att ett formellt alliansavtal saknades mellan staterna. Detta argument åberopas framför allt från officiellt finskt håll, exempelvis från utrikesledningen. Som här i ett tal från 2006 av Pertti Torstila, statssekreterare på finska utrikesministeriet:

Det existerade ingen politisk överenskommelse mellan Tyskland och Finland när operation Barbarossa inleddes. […] Finland stred som medkrigförande med Tyskland men hade inget alliansavtal med landet.

Den bakomliggande tanken är att Finland de aktuella åren förde ett ”separatkrig” tillsammans med Tredje riket, mot Sovjetunionen. Därmed skall ingen skuld falla över den finska staten, angående ansvar för samarbetet med nazismen. Ungefär.

Med anledning av detta studsade jag till, då jag just nu läser standardverket Why the Allies Won, av Richard Overy, professor i historia vid universitetet i Exeter. Han skriver följande i bokens inledning:

Neither the Allied nor Axis Powers were united as a whole in a formal military or political alliance. Only Britain and the Soviet Union had a firm alliance, sealed in 1942. The Axis states were united only by informal agreements. *

Nazitysklands allians med Finland skiljer sig alltså inte från alliansen med exempelvis det fascistiska Italien eller Japan på denna punkt.

Ytterligare en spik i kistan kan därmed noteras för teorin om ”separatkriget”, som egentligen är en del av den tysk-finska propagandan från 1941. Redan tidigare har det framkommit att ett informellt avtal sannolikt existerade mellan Tyskland och Finland långt innan det gemensamma angreppet på Sovjetunionen (operation Barbarossa) startade.

* Citat ur Richard Overy, Why the Allies Won (pocketupplaga, London 2006), sid. XVII.