Skrivet av: Henrik Arnstad | fredag, 19 mars 2010

Judisk krönika: ”Angelägen läsning”

Judisk krönika låter historikern Jan Selling recensera boken (för övrigt recension nummer 26 i ordningen):

[Arnstad] visar […] det fruktbara i att på ett moraliserande sätt ställa frågor om Finlands, Italiens och Österrikes agerande i förhållande till nazismen och Förintelsen. Med syftning på fortsättningskriget påtalar Arnstad det anmärkningsvärda i att en ”Hitlers vapenbroder”, alltså Finlands president, general Gustaf Mannerheim, ännu kan stå staty i en europeisk huvudstad. Att detta påpekande har kränkt många finländares nationalkänsla, visar på dess relevans.

Selling uppskattar även kapitlet om Italien och Österrike:

Vad gäller Österrike och Italien lär det inte bli några reaktioner. Men även där sätter Arnstad fingret på något väsentligt: Haider- och Berlusconifascismerna blev möjliga just genom att efterkrigstidens ledande politiker frånsvor sig allt ansvar för nazismens illgärningar och i Italiens fall till och med framställde fascismen som en regim med mänskligt ansikte.

Selling är däremot kritisk till kapitlet om Tyskland, som han anser ”dåligt underbyggt”:

I sin iver att avslöja myter reproducerar [Arnstad] själv ofrivilligt den myt som Helmut Kohl så virtuost förstod att använda sig av: att det först idag skulle ha ”blivit tillåtet att tala även om det tyska folkets lidande” – vart man sig i Tyskland vänder finns ju monumenten över tyskarna som krigsoffer.

Salling avslutar recensionen med ett resonemang angående att läsa på originalspråk:

Arnstads illvilliga finska kritiker har gärna påpekat att han inte använt sig av finskspråkiga källor. Inte heller de tyska, österrikiska eller italienska studierna tycks bygga på några källor i originalspråk. Då kan man förstås ifrågasätta representativiteten och fullständigheten i den bild som ges. Men det kanske är att mäta boken efter fel måttstockar. Som historiepolitiska essäer är Skyldig till skuld angelägen läsning.

Selling har här en viktig poäng. Att kräva läsning på originalspråk skulle effektivt omöjliggöra komparativa studier av detta slag. Läs hela recensionen via tidningens webbupplaga.

Annonser

Responses

  1. ”Att kräva läsning på originalspråk skulle effektivt omöjliggöra komparativa studier av detta slag.”

    Inte alls. Om man vill forska historien, är det nödvändigt att lära sig flera språk. Men du kan alltså inte ens tyska?

    För att säga någonting vettigt om ”moraldebatten” Finland, kan man inte med avsikt välja bara smakprov utan man måste utan fördomar forska *åtmininstone* svenskspråkiga böcker, tidskritfter och tidskrifter under 65 år.

    Med ”din” metod kunde man ”bevisa”, att svenkarna ännu har imperialistiska drömmar och accepterar att krigsfångar dödas. Hur annars skulle Jan Guillou hylla Birger Jarl?

    Och det är ”uppenbart” att svenska kvinnor hade fantasier om naziofficier även efter kriget – de läste ju Margit Söderholms Dit du går.


Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: