Skrivet av: Henrik Arnstad | torsdag, 28 augusti 2008

En bok med en känslig titel

Boken Finnlands lebensraum trycktes i Helsingfors år 1941, inför anfallet på Sovjetunionen samma år. Uttrycket lebensraum är nazismens centrala begrepp, tanken om att arierna ska kolonisera östern på bekostnad av ”undermänniskorna” (slaver, judar osv).

I förordet hänvisar författarna till att den finska marsfreden 1940 är att jämställa med Tysklands hårda Versaillesfred efter första världskriget. Förordet fortsätter:

Vi tar oss därför friheten att i Finland använda oss av Adolf Hitlers argumentation som han använde efter Versaillesfreden angående de uppkomna tyska tendenserna till att återskapa de förkrigstida gränserna.

 

”Gränserna från 1914 betyder ingenting för den tyska nationens framtid. I dessa gränser fanns varken skydd i det förgångna eller styrka inför framtiden. — Gränserna var inte ett resultatet av något genomtänkt politiskt handlande utan snarare en gränsdragning utifrån ögonblicket, som inte på något vis har utkämpats politiskt. Ja, delvis är gränserna resultatet ett tillfälligheternas spel.”

 

Det nya Europa får inte begränsas österut. De territorier som ligger utanför det nuvarande Europa har Ryssland stulit från ett sönderrivet Europa. Detta kommer Ryssland att kunna utnyttja inför framtiden.

Under hösten 1941 förverkligades planerna på Finnlands lebensraum i Fjärrkarelen.

Annonser

Responses

  1. Berätta lite mer om boken Finnlands lebensraum. Du skriver ”möjligen” om lebensraum. Ironi?

  2. Jutikkala&Auer gav boken namnet ”Das Geographische und Geschichtliche Finnland”. ”Finnlands Lebensraum” var namnet som bokens tyska förlag gav till boken. Förlaget beställde också förändringar till boken från Yrjö von Grönhagen (finsk författare stationerad i Berlin som jobbade för Valtion tiedotuslaitos, Statens informationsbyro) som lade till Hitler sitater samt nazistiska begrepp och tankegångar i texten. När Jutikkala fick veta om dessa förändringar bad han sensuren att förhindra bokens publikation i Finland.

    Bokens syfte var att motivera Tyskland efter dess seger över Sovjet Union att ge Öst-Karelen till Finland. När man använder boken som historisk källa måste man nog mycket nogrant försöka separera vad tyskarna lade till i boken och vad Jutikkala&Auer skrev själv. Jutikkala diskuterade bokens innehåll flere gånger med vissa centrala regeringsmedlemmar samt president Ryti. Således vi vet att Jutikkala&Auer skrev på papper de geografiska drömmar Finlands ledning hade skulle Tyskland vinna kriget. Men ingen av dessa personer tycks ha haft kontroll på den slutgiltiga tyska texten innan den publiserades?

    Det är också interessant att jämföra det som Jutikkala&Auer skriver med tyska planer under krigstiden som förändrades i snabbt takt med situation i fronten. Ju bättre saker och ting gick för Tyskland desto mindre var dom redo att dela ut till andra. Se t.e.x hur i vissa skeden hela Koala halvön ”lovades” till Finland, togs bort och lovades till Finland igen. Finnmark var också i den tyska agendan i den grad att Vikund Quisling såg det nödvändigt att agera mot planer att ansluta området till Finland.

    Vet ej vad den svenska röda korset har för underlag från krigstiden, men dom hade personal i Öst-Karelen som kanske kunde ge svensk synvinkel till livet i Öst-Karelen under krigstiden.

    Det är bra att försöka se saker från olika perspektiver. Dock år det också viktigt att se till att man använder sina källor på ett ärligt sätt. Det som HA skriver ovanpå om Jutikkala&Auers bok ger en indiaktion att man har helt förbiset vad hände innan boken tryktes och under vilka omständigheterna den publiserades. Skrev Jutikkala & Auer den citaten som refereas ovanpå eller är den en va de tyska tillägg i texten? Hoppas att i den kommande boken skriver en historiker, inte en journalist som ovanpå.

    Mvh,

    Jari

  3. Hej Jari,

    Även jag uppfattar boken som främst riktad mot tyskarna. Sovjetunionen kommer att besegras på några veckor och det gäller att sno åt sig så mycket territorium som möjligt.

    Utifrån detta perspektiv föredaller det orimligt att författarna, den finska regeringen och den finska presidentmakten saknade kontroll över boken. Den trycks ju dessutom i Helsingfors.

    /h

  4. Hej Henrik,

    Kommenterade enbart din antydan att finska regeringen använde nazistiska begrepp för att den hade adopterad nazistiska ideologin. Påstod inte att finska regeringen hade ingen kontroll på boken, tvärtom den skrevs på uppdrag av regeringen, men dess text förändrades av tyskarna och nazifierades antigen med eller utan finska regeringens acceptans. Jutikkala i alla fall tycks inte ha frågats på förhand. Det är värt att titta lite närmare på bokens bakgrundshistoria innan man drar alltför långtgående slutsatser om den. Det finns dessutom en annan bok, ”Die Ostfrage Finnlands” av Jalmari Jaakkola som ger utryck till liknande tankar som Jutikkala och Auer, och som också publicerades på engelska och franska.

    Vad beträffar de finska planerna i Öst-Karelen kunde man lika väl påstå att man försökte vända hjulen tillbaks delvis med samma metoder som Sovjet Union hade använt när ”ryssar” flyttades till området än att påstå att metoderna kopierades från Tyskland.

    Enligt min åsikt Du kör på fel spår när du söker förklaring för Öst-Karelen från nazismen när storyn gäller mycket mera om hur blåögd nationalism ruttnar från insidan till en blandning av ekonomiska och politiska motiven med en säkerhetspolitisk lager ovanpå. Denna process började redan i början av 1920-talet, som t.ex. Esko Riekki’s (chef för ValPo) tämligen ny biografi av Matti Lackman så väl beskriver.

    Mvh,

    Jari

  5. Det skall bli intressant att se vad det blir av detta. Speciellt hur källkritiken hanteras. Noterar att den klatschiga bilden på första sidan är lika autentisk som den där amerikanarna reser flaggan på Iwo Jima…

  6. Vad spännande Henrik! Vilken utmaning som för nytt liv över ämnet.

    Hoppas du fick med den smått ironiska länken mellan Mannerheim under Gustav III:s tid (som deltog i mordet) och Mannerheim under tiden 1900-talet (Se Marshall Mannerheim and the Finns av Oliver Warner) – och även Pohjan Pojat (Nordiska Söner) av Jussi Niinistö och Jukka I. Mattila. Nordiska Sönerna stred under självständighetsdagarna mot bolsjevikerna i Karelen. De bidrog även till Estlands självständighet.

    Bland de stridande fanns bland annat min nära väns släkting och en släkting avlägsen på min fars sida.

    Tyskarna hade en tydlig koppling till Finland i samband med självständighetsförklaringen. Det var med hjälp av tyska truppers närvaro Finland fick ryssarna att lägga ner sina vapen i januari 1919.


Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: